Det talas mycket om övertid...

http://lr-ornskoldsvik.blogspot.com/2009/09/overtid-eller-forskjuten-arbetstid.html
...contra förskjuten arbetstid, men paradigmskiftet är nåt annat och större.

Övertid?

Den tid utöver 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka jag arbetar en viss dag eller en viss vecka kallas övertid. Om den är beordrad. För denna tid får man extra betalt.
Övertid som begrepp finns inte i EG direktivet. Istället ger man sig in i den något modernare varianten och bestämmer en skyddsvärd absolut övre nivå. Arbetstid är arbetstid, skyddsmekaninsmen är i förhållande till hur många timmar jag arbetar, i sträck och under veckan. Vad jag får betalt har egentligen inte ett spår med skyddet att göra. Om man man låser på skyddsregeln som något som varken får överskridas eller understigas, missar man alltså målet.

Bemanning utifrån kollektivavtalade regler om ersättning för övertid och obekväm arbetstid stöder sällan de nya verksamheternas behov. Vi måste våga ha arbetstidssystem som ger verksamheten möjlighet att använda sin arbetskraft när den behövs, inte när det är lagom billigt. Detta samtidigt som vi måste hålla den skyddsvärda övre nivån i helgd. Arbetstidsreglerna i sin gamla form utgår ifrån en helt annan världsbild än den rådande. Vi behöver ett nytt sätt att se på arbetstid. Vi behöver en tydligare skyddslagstiftning som står på egna ben, och ett relevant ersättningssystem Vi behöver avskaffa övertiden.

Igår, lördag var jag på ett special varuhus för att köpa en torktumlare. Specialvaruhuset säljer allt möjligt, bl.a. torktumlare. Man har ett system som innebär att varje kund som ska köpa torktumlare, mobiltelefon, tv, kamera eller nåt annat måste ha personlig service av en expert. Ett sådant möte tar en stund, men man får inte köpa utan att ha denna kontakt. Inte så konstigt i sig,och kanske nädvändigt när man säljer den typen av varor. Men, bemanningen i butikerna stödde inte denna ordning. På lördag eftermiddag, sista dagen på rean, t.ex. hade man så få experter inne att jag behövde vänta i 35 minuter innan jag fick mitt möte. Detsamma inträffade dagen före julafton, när trycket var enormt. Jag stod där vid min önskade torktumlare och funderade på om man kunde löst det på nåt annat sätt, utan att ta in fler experter. Men, kag kom inte på nåt sätt. Alltså drog jag som kund slutsatsen att företaget valt att minimera antalet tjänstgörande experter på de tider som var dyrast. Allt väl ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv, men ska arbetstidsreglerna i sin gamla rigida form se ut så och innebära att företaget på detta sätt måste välja? För allvarligt talat, hur många torktumlare lyckades man INTE sälja i lördags, och hur många kameror blev liggande på lagret över jul?

Ackord?

Vid middagen i går kväll hade vi en intressant diskussion. Det rörde sig om huruvida min syn på arbetstid egentligen innebar att jag förordade ackord som beräkningsmodell. Jag värjer mej naturligtvis för denna absurditet! Men Jonathan gav sig inte, han tyckte att det i så fall var möjligt vad gällde hantverkare. Då sträckte jag mig så långt att jag medgav att det liknar ackord mer än månadslön, men inte mer än timlön. Det är en ackord- tim-lön med modifiering jag försöker beskriva.

Wikipedia

Googlade lite, och här fick jag lära mig minsann;
href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetstid">

Relevansen

Jag hade egentligen tänkt at skriva om problemet med att skydds- och verksamhetsintressena tillåts samverka idag, men eftersom frågan igår var om performance som organisationside skulle jag vilja fastna lite i det! Man förutsätter att tiden är ett relevant mått på
1. att inte göra för mycket
2. att inte göra för lite
3. att göra rätt
Detta innebär att om man vid ett arbetes utförande ser att det återstår tid, antar man att man gjort för lite. Man ska då fortsätta att göra något, och detta något förutsätts vara rätt. Om det å andra sidan inte återstår tid ska man sluta göra det man gjorde, annars har man gjort för mycket. Min ingång i detta är att tidens inte är ett relevant mått. Arbetstid är bara till för att skydda oss mot att behöva arbeta för mycket, för långa dagar. Det finns ingen relevans i antalet 40 timmar i något annat sammanhang. Det betyder att det finns medarbetare som hinner göra arbetet tillräckligt bra på kortare tid, medan andra behöver ha längre tid på sig. De som behöver mera tid får idag övertidsersättning. Det kommer jag tillbaka till…

När jag pluggade i Göteborg brukade jag ibland äta lunch med en tant som bodde i närheten av min lägenhet. Det var en sån där vinna vinna situation, jag fick billig mat, hon fick sällskap. Hon var en mycket klok tant, och hon gav mej många visdomsord som jag tagit med mig genom livet. Ett av dem var en fråga. "Anna" sa hon; "Hur långt är ett snöre enligt din uppfattning? "

Diskussion om bloggen på FB

nu har jag hittat din blogg och skulle gärna få diskutera performance som organisationsidé, alltså att få av oss har
kanske egentliga arbetsuppgifter. Istället är målet att vi ska agera
under 40 timmar, ungefär som "hur många saker hinner du hitta på under
det här 40 timmars passet? (frågar arbetsledar...en), kort sagt, istället
för att vissa arbetsuppgifter utförs så ska du vara på språng. Killen
du berättar om fungerar då inte enligt performanceprincipen, då skulle
han hittat på något nytt under eftermiddagen som gjort att det gick
ännu bättre för företaget eller vad det nu kan vara. Det är en form av
exploateringsprincip, förstås. Vad tycker du om den
organisationsmodellen, en modell som handlar om att ständigt spränga
gränser och det ska alla göra inklusive lokalvårdarna. Är det inte många av oss som arbetar utifrån en sådan organisationsmodell idag?

Oj nu blev det sp... Visa merännand I ditt resonemang är vi kvar i 40 timmars normen. Jag vill gå ett steg till, om jag gör det jag bör göra för en viss lön så ska jag göra det och inte mer. Vill jag ha högre lön, då måste jag göra mer. Men det jag är satt att göra ska inte, bör inte vara relaterat till tid utan till prestation. För den killen jag pratade om gick det fort, för andra tar det längre tid att göra samma sak.
Sen är det en annan aspekt på din ide, skattefinansierade verksamheter ska bara göra precis det de måste, man bör alltså inte utveckla verksamheten bara för att man har tid. Då ska den tiden användas till nåt som måste göras...

sant, men det finns i alla skattefinansierade verksamheter saker som borde g... Visa meröras, som är på gränsen till lagvidrigt att det inte görs. Det kan handla om att gamla inte får komma ut i friska luften, att tentor inte rättas i tid, att kurser inte utvecklas, samarbeten - som kan effektivisera verksamheten- och göra att skattepengarna används mer effektivt - inte blir av, Kort sagt arbetsuppgifter finns i mängd.De kan göras på nya och bättre sätt. Verksamheter kan utvecklas bli bättre och mer effektiva, eller skapa bättre kvalitet.

När en arbetsuppgift planeras för utförande förväntar jag mig att den planeras utifrån ett faktiskt behov. Verksamheten behöver att nån gör en viss sak. Ibland är det viktigt att den görs under en viss tid på dygnet, t.ex. öppethållande av en butik. Men det är trots allt verksamheten, att sälja saker som är det avgörande. Om man har öppet butiken mellan 0700 och 12 men alla kunder vill handla mellan 12 och 16, då är det inte verksamheten som styrt öppettiderna. Det finns alltså ett antal parametrar i detta med arbetstid, skyddsregeln, verksamhetsbehovet och JANTE. Det blir emellertid märkligt när dessa tre samverkar.

Jag och mamma var i Stockholm för att shoppa för nåt år sedan. Vi höll på hela dagen, och framemot sextiden på eftermiddagen var vi ganska trötta, men då hittade vi en riktigt intressant butik i Gamla stan. Vi gick in, eftersom det stod på dörren att de hade öppet till halv sju. Butiken var två våningar, och vi gick först runt där nere och sedan gick vi upp. Då möttes vi av kvinna som upplyste oss om att vi nog fick gå nu, eftersom man ämnade stänga strax. Jag invände naturligtvis och hänvisade till de angivna öppettiderna(dumt, för jag var redan sur då och ville inte handla av henne egentligen) Hur som helst bemötte hon min invändning med att "Jaja, men du förstår att vi vill gärna kunna stänga halv sju så att vi också får komma hem."

Vad och när eller hur?

När vi pratar om arbetstid i Sverige idag har jag märkt att vi använder talet 40 timmar som en absolut och normativ norm för vad som är både tak och golv. Vi har fått för oss att 40 timmar, som vi enats om är den rimliga övre gränsen (mer ska man inte behöva arbeta) också är det inte bara rimliga men absoluta antal timmar man ska arbeta i veckan för att fullgöra en s.k. heltid, ett vanligt jobb. Om man jobbar färre timmar arbetar man deltid. Vad man förväntas göra under dessa fyrtio timmar är vi dock inte riktigt lika självklart eniga om. Det är inte heller det som i första hand bestämmer lönen, det är konstigt nog det antal timmar som arbetsgivaren bedömer ska åtgå i veckan för den arbetsuppgift jag ska göra. Vi mäter prestation i tid. Samtidigt som vi säger oss tillämpa individuell och differentierad lön.

Jag träffade en ung kille i julas som jobbar heltid på ett privat företag, där han har ett antal ansvarsområden, dagliga arbetsuppgifter som han ska göra. Oftast är han klar med dem innan lunch. Han har inte frågat sin chef om fler arbetsuppgifter, i stället frågade han om det ansågs att han gjorde det han skulle. Och ja, visst det gjorde han ju och absolut tillräckligt bra och löne- utvecklingen blev bra. Men det han retade sig på, och som han berättade för mig, det var att han inte kunde gå hem efter lunch, när han var klar för dan.Jag funderade bara på hans lön. Fick han betalt för det han gjorde eller för den tid han var på jobbet?

Arbetstid

Jag ska börja med att beskriva min syn på arbetstid idag. Sedemera kommer jag att göra en historisk betraktelse...
Idag har vi regler om arbetstid i kollektivavtal, lag och direktiv. Gemensamt för dessa regler är att de utgår i från den skyddsvärda normen om 40 veckoarbetstimmar. Det har kommit att leda till att 40 timmar inte bara är en skyddsnorm, men också en norm för vad som är rimligt att arbeta om man arbetar (läs heltid). Det betyder att det inte finns någon mariginal emellan vad som är för mycket och för lite, och den som avgör vad som ska pressas in under dessa timmar måste vara mycket noga med beskrivningen. Petar man in för få arbetsuppgifter, då blir utförandet dyrare än vad som är nödvändigt, och antagligen blir arbetet mera utfört än vad som var nödvändigt, eftersom tiden ska fyllas. Plockar man in för många arbetsuppgifter under tiden blir arbetstiden för knapp, kvaliteten lägre än den önskvärda osv. Jag tror att det beror både på medarbetaren, arbetsuppgifterna och chefen hur det här sammanhanget ser ut. Olika personer behöver olika mycket tid. Därför går det inte, enligt min uppfattning att rätt bestämma hur mycket arbete som ska utföras under ett absolut givet antal timmar.

Välkomna till min arbetstidsblogg!

Hej!
Idag startar jag en ny blogg där jag undan för undan ska presentera mina tannkar om arbetstid. Jag ska också tipsa om föreläsningar, arrangemang och diskussioner om arbetstid, samt försöka koppla upp intressanta artiklar och nyheter till bloggen.

Vem är du som läser? Kanske chef, kanske facklig företrädare eller varför inte en vanlig medarbetare som börjat fundera över det där konstiga treeniga sambandet mellan Prestation, Lön och Tid. Som en tidigare kollega brukade säga...
Egentligen är det den som gör sitt jobb tillräckligt bra på kortast tid som ska ha högst lön!
Välkommen!